Lejongården Österlen -82. Teckning: Jan-Åke Eklund

Lejongården - 912 Kåseberga

Gården 912 Kåseberga heter också sedan gammalt Lejongården.

Områden öster om Kåseberga var fram till 1850-talet helt obebyggt. Det var utmarker, det vill säga betesmarker, åt Valleberga radby.

På 1850-talet skiftades några gårdar, däribland Lejongården, ut från Valleberga radby till området öster om Kåseberga.
Lejongården var den största gården i området och var så länge. Det finns även uppgifter om att gården skulle vara från 1750-talet. Sannolikt handlar det om att man tagit byggnadsmaterial från den utskiftade gården i Valleberga radby. Dock inte teglet, då det hittats rester av tegelbränning på Lejongårdens marker i närheten av byggnaderna.

De sista enskilda lantbrukarna var Ernst och Edit Jönsson som hade Lejongården mellan 1939 och 1961 då ägarna till Blå Gården köpte Lejongården och drev det som ett sammanslaget lantbruk några år. 1966 styckades marken av och gården köptes av Eva och Sture Nilsson. Lejongården var nergången och omodern. Med varsam hand restaurerade och moderniserade de gården fram till 90-talet. Det är tack vare dem gården har sin nuvarande karaktär. Sture var veterinär och hade sin veterinärklinik i den delen som idag är keramikverkstad.

Sedan 2010 innehas Lejongården av Elna-Karin och Torbjörn Helgesson, keramiker och respektive fotograf. De bor och arbetar här.